Dataskydd och skydd för privatlivet

Syftet med dataskyddslagen (1050/2018) är att skydda varje individ, oberoende av nationalitet eller boendeort, när det är fråga om behandling av personuppgifter och på så sätt främja respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i synnerhet skyddet för privatlivet. Den nationella dataskyddslagen preciserar och kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (2016/679).

Dataskyddslagen svarar mot de utmaningar som det privata skyddet medför på grund av den nya informations- och kommunikationstekniken och den ökade användningen av den.

Det är till exempel motiverat att behandla personbeteckningar i alla situationer där föreningen tillhandahåller tjänster eller produkter som faktureras senare. Bruksvederlag och vattenavgifter som föreningen tar ut är sådana tjänster. Således kan personbeteckningar samlas in i boendeförteckningen för en entydig identifiering av betalarna, dvs. de boende. Dessutom behövs en styrelseledamots personbeteckning för anmälan till handelsregistret och för eventuell betalning av arvoden. Föreningen får dock inte överlåta personbeteckningar för andra ändamål, till exempel till personer som deltar i boendeförvaltningen.

Enligt grundlagen (731/1999) är vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade. Brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar.

Med skydd för privatlivet avses allmänt taget individens rätt att fritt knyta och upprätthålla relationer till andra människor och miljön samt rätt att bestämma över sig själv och sin kropp. Familjelivet anses också höra till skyddet för privatlivet. Begreppet integritet förstås däremot i allmänhet som ett vidare begrepp än begreppet privatliv. Integriteten anses omfatta uppgifter om individen och till exempel rätten att vistas på ett visst område utan att tåla utomståendes närhet, trakasserier, observation eller avlyssning. Till integriteten räknas också rätten att bestämma om eller åtminstone påverka användningen av personuppgifter samt skyddet av personuppgifter vid behandlingen av uppgifter i allmänhet.

Allmänt taget anses hemfriden innebära åtminstone fysisk säkerhet samt skydd mot yttre störningar och observation. Hemfriden omfattar dessutom sekretess i fråga om uppgifter som gäller privatlivet.

Brott mot kommunikationsfrid, som har ett centralt samband med hemfriden, bestäms särskilt. Enligt strafflagen gör man sig skyldig till brott mot kommunikationsfriden om man i syfte att störa upprepade gånger sänder meddelanden eller ringer någon annan så att gärningen är ägnad att orsaka denne betydande störning eller olägenhet.

Boendet är förknippat med många saker och uppgifter som omfattas av privat skydd, så utlämnande och delning av sådana uppgifter ska alltid övervägas noggrant. Boendeförvaltningsorganen har inte rätt att få eller dela uppgifter om de boende som omfattas av privat skydd.

De boende kan om de så önskar överlåta till exempel sin e-postadress till boendekommittén för digital kommunikation och ordnande av boendeförvaltningen. Boendekommittén får dock inte använda kontaktuppgifterna för något annat ändamål än det som den boende uppgett.